Thursday, 11 January 2018

TRUMP IN THUKHENNA INN "KITAMKHAM IN THUMAN LO HI" CI

TRUMP IN THUKHENNA INN "KITAMKHAM IN THUMAN LO HI" CI
Jan. 11, 2018: President Donald Trump in Obama administration hun-a kum cing lo naupang gambeelte lak lutna dingin Deferred Action for Childhood Arrival program (DREAM Act ahih kei leh Dream Programme) kici tawh US lut tul tampite a gam uh-ah puakkik ding ci-in DACA a phiat American court system in zanhal in dalsak ahih manin zan in American court system phin kik a, "Court (thukhenna inn) kitamkham a, thuman lo hi," (broken and unfair) hi ci hi.
"9th Circuit ah ka policy langpangte tai uh a, (DACA kihelin) court sangzaw in 9th Circuit thukhenna a lehhei (reversed) ma gualzo den hi. Hih thu hangin i Court System uh-a sem khempeuh 'kitamkham in thuman lo' uh hi cih kilang hi," ci-in a tweeted ah Trump in khahkhia hi. Trump in a tweeted na-ah American Court min a gen loh hangin zanhal in 9th Circuit Court of Appeals in a statement ah Trump in Deferred Action for Childhood Arrivals program a phiat a dalna thu a pulakkhiat manin American Court System tona a bawl kik ahi hi. San Francisco a US District Judge William Alsup in thukhenna inn ah DACA phiat ding leh phiat loh ding kinialna; kihekna thubuai (lawsuit) a ven' mateng DACA kiphiat loin kizang lai ding hi ci-in pulak hi.
Trump in Obama-era program DACA September in kiphiat hi ci-in a pulak hangin a kiphiatna dingin thukham (legislation) suah theihna dingin congressional in action a lakna ding kha guk sung kidiah hi. US gam-a DACA tawh phalna lai nei lo-a gambeeel (undocumented migrants) lut mi 800,000 a gam uh-ah puak kik ding leh puak kik loh ding vai March 5 ciangin Congress in thukhensatna la ding a, puak kik loh dingin thukhensatna a bawl leh Trump in gambeelte a puak kikna dingin a policy lawhsapna suak kik ding hi. Trump in DACA a phiatna hangin a thukhensatna US states tuamtuam, mimal leh kipawlna (groups) tuamtuam ten thukhenna inn ah hek uh hi.
US Court in Trump' thukhensatna a dal pen Trump leh Congress makai ten gambeelte puak kik ding maw puak kik loh ding cih leh border security khauhsakna ding leh kulh cian'na dingin funds zat ding zah geelna leh kulh cian' ding leh cian' loh ding vai kikangtuahna nasia takin a neih laitak uh-a thupiang ahi hi. Congress makaite tawh Trump in kimuhkhawmna a neih khit un White House in, "Trump leh Congress makai ten puahphatna (reforms) poimawhna mun li-ah: border security, chain migration, visa lottery leh Deferred Action for Childhood Arrivals policy ah thukimna nei uh hi," ci-in gen hi.
Zan zinsang in in White House press secretary Sarah Huckabee Sanders in, "Court' thukhenna pen Trump leh Congress makai ten thukimna a neih khit un DACA phiat ding Court in dal ahih manin 'thangpaihhuai'' hi," gen hi. Trump in 2016 US presidential election pen gambeel leh peemtate US ah a peemna (immigration) dal dingin kamciamna a bawlna hangin White House ah tutna a ngahna khat suaksak hi. DACA phiat ding vai tu kal sung teng US Court in a dal manin Trump in a thukhenna dokkik a, El Savador panin gambeel 200,000 lutsak ding phalna pia kik themthum hi.
Tua loin Trump' ciamna khat US conservatives-te gupna a ngahna pen US gam-a neih kibang kiteenna leh naungek suksiatna phalna (gay marriage and abortion) phiat ding cih leh US gam ah Christian biakna hatsak kik ding cih hi napi a kamciamna US Constitution First Amendment palsat ahih manin neih kibang kiteen theihna ding, naungek sukkiat theihna ding, biakna ut bangbang suakta tak-a zuih theihna ding leh Christian la leh thungetna sanginn, university, assembly leh institution tuamtuam a ngen leh sa nuam lote nawh teiteite thukhenna zum ah khiat theihna dingin a kipsakna dingin May 4, 2017 in a President let khit kha li zong cing nai loin a kamciamna peelna dingin executive order suaikai hi.
Feb. 11, 2017 in Trump in Muslim gambeelte galtaite dalna dingin "Travel Ban" policy executive order suaikaih 9th Circuit Court in a dal manin Court "kitamkham" hi na ci ngei a, hih bang kammal a zatna a nih veina hita hi. US Constitution First Amendment a "press freedom" palsat in mediate tungah gal na pulak a, CNN boycott ding, NBC leh Comcast a executives-te tawpsak ding ci-in na vau a, mediate Fake news hi ci hi.
#My take: Trump zat kammal "Fake news" cih Trump mitdel sialkhau let a US Constitution zahtak lo conservatives-te bek hilo in Zomi sunga Trump pumgup tengin um mahmah in tua kammal nak zat mahmah uh hi. US kiteelna ah Russia tawh kigullukna thukanna nei US intelligence agencies teng zong US gam langpangin a ngawh banah a muanlahna thu gen a, hih ngawhna pen tangthu phuahtawm leh fake news ci hi. US Court, intelligence agencies leh media teng a gal lianpi suaksak ahih manin nuclear bomb a khiatkhum bak ding baih kha ding hi. 
Source: Reuters; CNBC; Politico; Boston Globe; AOL; NDTV; The Daily Mail; The Hindu; NBC News; AXIOS
@Thang Khan Lian #ZUNs

ZOMI LEH GAMVAI NGAIHSUTNA KUPNA TAWMNO KHAT

ZOMI LEH GAMVAI NGAIHSUTNA KUPNA TAWMNO KHAT
I Zomi makai ten gam leh minam vai leh maban ding political talks kici kumpi tawh kihona neinei napi uh a kihona ua agenda bang teng hiam, a kihona uh-ah agenda bang teng thukimna piang cih lah uke ake cih ding mahmah nei ngei lo uh hi. Ahih kei leh agenda nei lopi a kimuhkhawmna va nei kik pah uh a, zu leh sa, niangtui dawnkhawmna leh party bawlna hun ahih kei leh zan khat zan nih sung Five Star hotel ah baibek thauna hun dinga va zang pak uh hiam cih theih nuam huai mahmah ta hi. Tua ahih kei le lah i Zomi movement leh kipawlna pen aituam leh bawng khat sung bek kipawlna leh meetna ding ahih man bek-a mipi zak ding thu kigenkhia ngei lo ai tam cih zong ngaihsut thamhuai pian ta hi.
Koi tan kitung ta a, koi tan kalsuan ding kisam lai cih khawng social media zang lo ki-om lo ahih manin khahkhia zel leng tha ngah huai mahmah ding hi. Tua dan lah om lo a pan leh a kam keek zek om leh makai leh gam langpang ci suk pah pong. Tua bang i maban ding ahih leh zong limci kei tak.
Mipite tawh thu kikumkhawm dialdial (engagement) cih lah om lo, mipite gupna lah deih. Propaganda beek tawh hong lungkimsakna ding beek hong gen zel le uh a lawp heha pong leh thangah dep kitam mahmah ding hi ven maw? Na sum omna ah na lungsim zong om ding hi kici ahih manin i gamvai koi ci kalsuan koi tan tung koi tan sep ding om lai cih theih leh zak ding om thei zel leh public funds pia mipite adingin lungnuamtuam mahmah ding hi. Tua bang om lo bel ek siakna dinga sum piapia mipite bang den ding hi.
Tua ahih kei leh movement khat om buang sam a spokesman khat beek tunna ciang, sep ding om laite gen zel ding a neih lo uh hiam cih zong ngaihsut tham veve hi. Makai ten a kampi uh gam itna leh minam itna a gengen bangun gam leh minam adingin a sepkhiatsate leh sep lai dingte hong gen zel le uh lunggulhhuai mahmah hi. Movement khatin amau website ding bawl uh hen la, tua panin thu khahkhia zel le uh public opinion leh public support nasia sem leh hoih sem piang ding a, movement kalsuanna zong muibun zaw ding hi. Transparency om lo a nasep pen public support sawt ngah zo lo hi.
Ciamnuih banga napi a man mahmah thu: Politician i cihte gupna a ngah ma uh leh kiteel ma-in na khut hong lente hi a, gupna a ngah khit uh leh a kiteelcing khit ciangin a khut tawh na muanngamna dingin hong sawi/pei gawpte hi.
Gelh khialh gen val om leh kimaisak ni. Awlmawhna leh veina lianpi tawh.
-Thang Khan Lian

US THU TAWH KISAI THUKAN LOPI A MOT PAUPAUTE HILHCIANNA

US THU TAWH KISAI THUKAN LOPI A MOT PAUPAUTE HILHCIANNA
ZUNs ah news sources tam kizat zah a Zomi media groups tuamtuam ah sources tam zang ka mu nai kei hi. News man lo suah ding Adminte kuapeuh kidawm mahmah ciat a, zuau phuak a thu post a kivak om lo hi ung. Ahih hangin thukan lo, kiluteisak pawlkhat ten ka sources zatte uh 21st century history adingin media gal pulakkhum leitung gam makai masa pen leh a ut bangbang a mot hamham buatbuat Trump bangin Fake News hong ci tam mahmah ta ahih manin kiza cim mahmah ta hi. News kipost khempeuh eima mimal ngaihsutna kigelh lo buang sources min kituang sak a, kizang den hi. Sources tuamtuam zong thu kipost khat bek ah ki-enkaktuah zel lai hi.
Kei news postte tua banga Fake News ci tam diak se hi. Radicals leh Conservatives lungsim leh US a White Supremacists bang nei a tam luat man hi bek hi. Kei news sim na sit denna dingun no media journalism degree koi-ah ngah tuam se a, analyst leh research koi pan a bawl ngei a, fact analyst cik a bawl ngei na hi uh hiam? A nuai-ah charts en le uh cin na pumphat den keei uh Conservative news Fox news pen leitunga English media lak-a ki-um; kimuang pen most (trusted media) lak panin 20th rank na hi lel tak hi. Fox news sanga ki-um zaw leh khentuam nei (bias) lo zaw a tungah 19 tak om liapluap lai hi. Hanciam vo, dak vo koi media up tak pen zaw hiam news tuamtuam sim ngei lo mot paupau ngam ten. Conservative news based pen khentuam nei (bias) zaw ahih manin radicals leh rightists lungsim paai nuam i hih kei leh kikhemna leh a val lua lam a genna (exaggeration) tam zaw hi. Media tuamtuam na sim loh manun Trump' national anthem sak theih loh lam a za pan na hi bek uh hi. Trump lo news Fake News ci ngam leh US Court pen a kitamkham leh a thuman lo ("broken and unfair") ci-a US Constitution gensia ngam om lo hi. US Constitution First Amendment a Bill of Rights palsat a mot hamham ahih lam Constitution na sim un.
First Amendment ah freedom of media/press leh freedom of speech and freedom of religion omna: "The First Amendment (Amendment I) to the United States Constitution prevents Congress from making any law respecting an establishment of religion, prohibiting the free exercise of religion, or abridging the freedom of speech, the freedom of the press, the right to peaceably assemble, or to petition for a governmental redress of grievances. It was adopted on December 15, 1791, as one of the ten amendments that constitute the Bill of Rights# cih tuang pah a, upadi (Constitution) palsat in Congress in biakna deidantuam na ding thukhun, freedom of speech, freedom of press (media) dalna ding thukhun, kilemhuai takin kipawlkhawm a lungphona neihna dalna ding thukhun leh haksatna hek theihna ding dal theihna thukhun bawl thei lo hi ci pah giap hi.
Tua ahih leh US Constitution First Amentment sunga Bill of Rights palsat a Travel Ban a bawlna hanga Circuit Courts ten a dal uh a, Supreme Court a awkcip policy bawl kua? Trump. Freedom of Speech leh media/press suahtakna US upadi in phal napi a palsat a media gal pulakkhum kua? Trump. US Constitution a Federal Judiciary leh Supreme Court thukhenna sangpen hi ci-a US Constitution Article III na palsat a, Court pen "a kitamkham leh man lo" hi ci kua? Kam gol pa Trump mah. Upmawh thu teng ban gen kei un, nang leh nang kidaisak na hi le uh hi. Federal judges leh Supreme Court judges dingte thukimna suaikai napi a thukhenna innpi "a kitamkham leh man lo hi," ci ngam kua? Trump? US Constitution a zi leh a tate banga thuzawh nuam kua? Trump.
US Constitution Article III na lim takin na sim un.
Trump administration pen tu tadih in vatawt khebaileh nasem lo (lame duck and dysfunctional) administration hi ci-in kiciamteh lai hi. Bang hang? A policy teng American values leh Bill of Rights tawh kituak lo tam zaw ahih manin Tax Reform Bill cih loh legislative ah a gualzawhna lian khat beek ngah nai lo a, court in dal den hi. A beisa US presidents administrations 11te lak panin average economic growth pen administration 6 bekte growth rate pen 3% peel hi. 2000 panin below 2% growth hi. Trump hun in 3% growth mah a, a sangpen nipi tun ma (spring) in 3.1% tung hi. Tua hi napi leitung bup economy growth dem leh a economy khang hi ci-a kisiahpih mahmah Trump administration growth leh India leh China' economic growth na thei hiam? Na kan ngei bek hiam? 2017 in India a 6.8% hi a, China a 6.4% hi. World Bank in 2018 ciangin India economy growth 7.3% in khang ding a, a mai kum nih kik sungin 7.5% in khang ding a, China a 6.4% in khang ding hi ci-in zan in gen hi. US economy 3-3.1% kiim mah hi ding hi kici hi. Trump pen Modi banga zuau gen leh kisiah a kita lo economic growth a kisiahpih hi a, Trump admintration pen democratic presidencies a dem zo loh bangin Modi makaih NDA in Congress makaih UPA average growth 7.7% growth dem zo ngei nai lo hi. Propaganda vive ahi hi. A zak teng uh um pah a thukan lo teng bel khemzo mah uh hi.
US AH DEMOCRATS SANGIN REPUBLICAN ECONOMY ET IN KOI HOIH ZAW?
Democrats (D) sanga Republicans (R) pumphat nuam a ZUNs members tenG a man lo-a makaih (mislead) sawm DEN A, HONG ki-conservatives or Right sak a, thuman gen kineih Fake News mutpute aw Christian na kicih uh leh thuman gen un. Thuman tawh hong lak ding hi kua hoih zaw uh hiam? Democratic and Republican presidents-te economy lapsangna lamah R ten D demzo lo uh hi. Economy bek gen nuam i hih leh R hoih lo zaw pen cihna hi. Bang hang? Democratic administrations economic growth pen a average 4.33% hi a, Republicans administration growth 2.54% hi. Bang zah a kikhia (gap)? 1.79% hi mawk hi. Democrats presidencies ah Us economy 18.5% in khang a, Republican presidencies ah 10.6% bek khang hi. Quaterly groth ah standard deviations et in kikim thei hi (R = 3.8, D = 3.%). Khuak nei ten bang zah a kikhia hiam cih na tuat un. Economic groth ah et in Democrats presidents-te na hoih zaw den uh a, ahih hangin Democrats presidents teng hun a economic growth kikim lo a, a hoih lo zong a om hangin average growth a et in Republicans presidents-te sangin hoihzaw tham uh hi.
Democratic terms 7 (Truman-2, Kennedy-Johnson, Johnson, Carter, Clinton-1, Clinton-2, and Obama-1) leh Republican terms 9 (Eisenhower-1, Eisenhower-2, Nixon, Nixon-Ford, Reagan-1, Reagan-2 , Bush I, Bush II-1, and Bush II-2) economy growth na tel nop leh hih pdf link panin kician hi. Na sim un. https://www.princeton.edu/…/DemRep_BlinderWatson_July2015.p…
Hih group ah upmawh thu teng leh na zuau bulomtang uh kuamah in hong gen nawn kei un. Ciamnuih group or UBB group hilo hi. Hih economy thu a kikhiatna sim nuam ten ka link piakte lim takin na sim un. Democrats ka hi kei a, Republicans ka hi kei hi. Liberals ka hi kei a, Conservative ka hi kei kei hi. Mi up theih dinga zuau gengen politician ka hi kei a, no dan a Zuaumi hilo in Zomi ka hi a, Zomi in ka si ding hi. US thu hih zah a uuk na hih uh leh a gam tangthu uh leh a Constitutions uh lim takin na sim pha un. NFL ah US gam lapi sak lai-a lungphona lahna nei a players ding nuam lo-a tute US Constitution First Amendment Law palsat lo uh a, "freedom of speech" leh " right to peaceably assemble, or to petition for a governmental redress of grievances" rights zang ahi uh hi. Zuau tampi na gengen leh zuau thu tawh mi na vau bawl leh na selsel pong hangun thuman pen zuau zuak ngei lo ding hi.
Trump in February kha panin zum ah ka tut in sepna 1.7 million ka piangsak hi ci-in kisialh hi (nonfarm payroll Novemberber preliminary data na en un). Tua bangin a kisiahpih hangin tua bang sepna (jobs) bawlna ding kum tampi (multiyear trend) 2010 in Obama in na geel khin hi. 2000-2016 kikal kum sim a millions kipiangsakkhia zah: 2000 = 1,950,000, 2001 = 1,727,000, 2002 = 500,000, 2003= 115,000, 2004 = 2,515,000, 2006 = 2,092,000, 2007 = 1,147,000, 2008 = 3,567,000, 2009 = 5,068,000, 2010 = 1,061,000, 2011 = 2,091,000, 2012 = 2,142,000, 2013 = 2,302,000, 2014 = 2,713,000, 2016 = 2,24,000 hi. Trump in president a let kum khat cing nai lo a, a sepkhiatna ciamteh ding om loin economy growth leh sepna piangkhiatsak (jobs creations) ama mimal sep bangin billion leh million ci-in mi lungsim lawng ding leh mi khemna dingin a otpihpih hangin Obama hun a average pan etna tawh dem zo lo hi. Hih en in. 2010 = 951,1000, 2011 = 1,839,000, 2012 = 1,540,000, 2013 = 2,044,000, 2014 = 2,553,000, 2015 = 2,240,000, 2016 = 1,700,000, Trump in 2017 = 1,700,000 sepna bek piangkhia sak hi.
US tun manin lu gol tuam pah lo a, sum hauh man, upmawh thu teng gen ngam man leh thukan lopi in kipil tuam lo hi. Tua ahih manin hehpihna tawh upmawh thu teng leh na zuau bulomtang teng uh Zomite khemna dingin hong gengen nawn kei ta un. Zuau gen siam manin gamdang tun theih kha mah ding a, mi tampi zong kikhemzo kha mah ding hi. Ahih hangin mi khempeuh kikhemzo ngei lo a, a piangsa thu,economy data ciamtehna leh history kilaih thei lo hi.

Show More Reactions