Wednesday, 2 November 2016

ULIANTE' GAMTAT ZIA ETKAKNA .KUA ETTEHTAK NASA PEN A?

ULIANTE' GAMTAT ZIA ETKAKNA....KUA ETTEHTAK NASA PEN A?
MARK RUTTE: October 14, 2010 panin Netherlands gam Prime Minister len (tu dong a len lai) Mark Rutte pen 14 February 1967 a piang hi a, sum bawl mihau mahmah IzaƤk Rutte' tapa ahi hi. Ahih hangin mi kiniam khiat mahmah a kigen hi a, nasem dingin cycle tawh zuan hi.
UHURU KENYATTA: Kenya President lina leh tu lian-a President len Uhuru Muigai Kenyatta pen 26 October 1961 a piang hi a, Kenya President masa pen Jomo Kenyatta leh a zi lina Ngina Kenyattaalong tapa ahi hi. A kithupisak mahmah mi hi a, sam meet dingin Kenya khuapi Mombasa lampi ah hih a nuai-a maan bangin a galkapte kicingsak hi.
Dr. MAN MOHAN SIGH: Man Mohan Sigh pen 26 September 1932 in Gah, Punjab, British India ah piang hi. Gurmukh Singh leh Amrit Kaur' tapa hi a, a neu lai-in a nu si pah ahih manin a pu ten kem hi. England gam-a University of Oxford ah 1960 in Doctor of Philosophy (D.Phil) sin in, 1962 in a doctoral thesis IMD Little supervision nuai-ah "India's export performance, 1951–1960, export prospects and policy implications" kici leh a laibu gelh "India's Export Trends and Prospects for Self-Sustained Growth" kici panin D. Phil. buaih ngah hi. India Prime Minister 13na Dr. Man Mohan Singh in PM zaa term nih - 22 May 2004 panin 26 May 2014 dong na len hi.
NARENDRA MODI: Narendra Damodardas Modi pen India Prime Minister 14na (26th May 2014 +) hi a, September 17, 1950 in Vadnagar, Mehsana district, Bombay State (tu-in Gujarat state sunga om) ah piang hi. Sumbuk ah cikhum, anvui (floor), a bung-a kitun an (tinned food) zuak (grocers) Damodardas Mulchand Modi leh Hiraben Modi' ta guk lak panin a thumna ahi hi. A neu lai-in a pa'n Vadnagar railway station ah niangtui (tea) a zuakna ah va huh zel a, a gol pian ciangin a sanggampa tawh Vadnagar railway station kianga bus terminal ah niangtui zuakna sumbuk bawl uh hi.
(Mon Mohan Singh leh Narendra Modi in galkapte a thapiakna)
VLADIMIR VLADIMIROVICH PUTIN: Putin pen Russian Navy ah conscript sem Vladimir Spiridonovich Putin (1911–1999) leh factory ah nasem Maria Ivanovna Putina' tapa thum lak panin a tum/moi pen hi a, St. Petersburg ah October 7, 1952 in piang hi. Russian Federation President nihna leh lina na len a, President a nih veina dingin President 7 May 2012 panin len a, tu dong len lai hi. 1999-2000 kikal Prime Minister na len a, President 2000-2008 kikal na len hi. Putin in Saint Petersburg High School 281 ah German na sin a, German pau siam mahmah hi. Saint Petersburg State University ah Law na sin kik a, 1975 in graduate buaih ngah hi. Russian Secret Service KGB ah foreign intelligence officer in kum 16 (1975–1991 ) na pang a, Lieutenant Colonel zaa ciang za lian a ngah khit teh 1991 in pensen (retired) in Saint Petersburg ah politics ah hong kibual hi. A nuai-a a lim/maan pen Nov. 4, 2015 in local petrol station ah a petrol car hawl in, a tui thun dingin nai 6:38 am in kuamah kicingsak se loin a car tui thun dingin amah bek kuan hi. Nigeria gam hi leh state councillor bek nangawn a mawtaw hawlte sawl ding hi ci-in lamdang kisa mahmah a, a maan a sim zaih ten social media ah khah khia uh a, kizeel (viral) ngeingai hi. A maan khat pen Rogachev Federal Research and Clinical Center of Pediatric Hematology, Oncology and Immunology zato inn ah dam lote “Tea Party” kici zin tun a, kum 8 a upa dam lo a zindona maan ahi hi.

# Makai i cih pen sik ciangkhut tawh mipite uk ding hilo a, sep ding bawl ding a om bangbang mipite a makaih ding leh mipite’ sik leh tangin na hong sepsak dingte hi zaw hi.
[Na dinmun sanga na kiniamkhiat zawk leh,
Na dinmun sangin hong kitawisang zaw ding hi.
Na dinmun sanga na kitawisan’ zawk leh,
Na dinmun sangin hong kiniamkhiat zaw ding hi] -Job Thawngno.
-Wikipedia