Monday, 31 August 2020

NGAIHSUTNA HOIH LOTE NUSIATSAN IN NGAIHSUTNA HOIH LEH THAK TAWH KALSUAN TA NI

 

NGAIHSUTNA HOIH LOTE NUSIATSAN IN NGAIHSUTNA HOIH LEH THAK TAWH KALSUAN TA NI

"Hai (glass) khat sungah tui a dim om hi; a kimkhat ciang bek om hi; a khat hawm hi ahih kei leh a kimkhat dim hi; a hawm hi," cih tawh buaite pen, "Tua hai sungah tui dim khin zo ahih manin tui sun' beh theih nawn loh hi; a kimkhat om khin zo hi; a hawm hi," cih tawh a lawh ding dan bangmah thei zo nawn mahmah loin a buai gawp mite' ngaihsutna hi.
Hai sunga tui a dim khinsa in a om hangin a limcit kei leh buak khiat theih a, tui siangtho suak kikin a dim dong in sun' kik theih hi. A kimkhat bek i kham ngap kei leh a dim dong tui sun' beh theih a, i kham kei leh suah beh theih lai hi. A hai a hawm ahih leh i duh zahzah suakin i kham dong dawn theih lai hi cih ngaihsutna neih theih hun hi ta hi.
Ei Zokam sungah zong kammal hoih nono om napi-in, midangte in zang ta cih tawh midangte cih bang teekteek mah kammal zatpih sawmna pen, "I mai-a pai pen in lawi ek a sik leh en zong sik teitei ding hi; ek a nek leh en zong nek hamtang ding hi; kensang ah a tuak lum zongin ei zong tuah loh phamawh hi," cih ngaihsutna hi.
Kammal kilawm zaw zat ding a om leh laih ziau zawk pen guallelhna leh haina ahih kei leh mindaina ngahna ding hi loin pil vai zaw in, thukhual vai zaw hi. Zomi, Zolei, Zolai bek ci-in kampi bek tawh ot hun hi nawn lo a, a mite it-in huai in, a leitang leh a lai i zuun hun hi ta hi. Tangmai Festival zong Cucumber Festival i cih lanlan tuan loh bangin (Tangmai Pawi cih dingin khum zaw lai), i pawi minte, i minam nite, vai khat peuhpeuh tangpi tangta kipawlna dingin i bawlte ah Zokam mah zat tangtang hun ta hi. Biakna leh a dangte zong khen thei mel loin mi'n lasak kidemna min dinhi Lai Siangtho sungah kammal a zakdahhuai mahmah IDOL zang ta ci-in a kammal kipatna leh khiatna bulpi ngaihsut man lo liangin mot zat pah ding cih thukhun om lo hi.
Ei Zokam sunga kammal a kinak zat mahmah kamsia zat i kidem leh social media sung khawngah a zat i kizelhsak gawp (viral) bangin kammal hoih leh khum nono i zat ngei mel lohte zong viral sak ding kisin leh hanciam huai mahmah zaw kha ding a, zong khantoh vai zaw leh Khristian ngeina vai tawh kituak zaw ding hi. I kammal hoihte en zang kei le'ng kuama'n hong zatsak lo ding a, i tu i tate in hong mangngilh ziau in, pau mangthang a suah khakna dingin lampi keek behbeh hun hilo hi. I pawi minte zong mikang kammal khawng tawh i laih themthum khak ding baihlam bang ta hi.
Hai sungah tui a kimkhat hawm hi ahih kei leh a kimkhat dim khin zo hi cih tawh kinialnial in, hai sungah tui sun' beh theih hi cih ngaihsun man lo liangin leitung bei dong buai hun hi nawn lo hi. Hai sunga tui om lo ahih kei leh om zah tawh i buai lai teng a tui om zah na kilamdang tuam lo ding hi. A hoih zaw, a man zaw, a kilawm zaw omte zuih pah a, zat leh saan' theihna pen minam picing leh khangtote ngeina hi zaw hi. Kikhekna;kilaihna (change or transformation) kihtakna pen khantohna ding dalte lak-a gal lian pen hi.
Zogam a om va-ak ten "ak ak ak" ci uh a, gamdanga om va-ak ten zong "ak ak ak" mah ci uh hi. A omna gam uh a kibat loh hangin a ham dan uh kibang veve a, "ba ba ba, ku ku ku," peuh ci-in ham tuan lo uh hi. Va-ak utong kineih kei ni; utong kimlai va-ak kisuaksak kei ni. "Ka sisan laih thei kei ning, ka minam khek thei kei ning," cih la a sasa minamte ihi hi. I lasakte khawng a bat in sasa nawn kei ni. A hoih lo, a khantoh vai lo leh i ngeina leh i biakna tawh a kituak lo ngeinate mittaw sialkhau let tentan niloh keei khah in, i sila lungsim paikhia in, ngaihsutna thak tawh kalsuan ta ni.
✍️ Thang Khan Lian #ZUNs
Image may contain: text that says "People who wonder whether the glass is half empty or half full are missing the point: The glass is refillable. ၀၀ ".."

US AH VIOLENT CRIME RATES KIO AH SANGPEN? TRUMP IN DEMOCRATS UKNA KHUAPI-AH CRIMES LEH VIOLENCE NASIA HI A CIH THUMAN MAH HI?


US AH VIOLENT CRIME RATES KIO AH SANGPEN? TRUMP IN DEMOCRATS UKNA KHUAPI-AH CRIMES LEH VIOLENCE NASIA HI A CIH THUMAN MAH HI?

FBI in US gam-a khuapite lakah crimes leh violence a sang luat manin khualzinna leh teen'na mun dingin a kihtakhuai pen (most dangerous cities) 25 hi ci-in 2019 in zin lohna dingin a ciamtehna sunga kihel khuapi bang teng hi a, kua party hatna leh ukna Red or Blue states bang zah kihel kha hiam?

*1. St. Louis, Missouri* (Red state: Republican Governor Mike Parson a thuneihna a letna): Business Insider in 2017 kum in St. Louis ah 91.5 violent crimes per 10,000 people leh 205 homicides (kithahna) om ahih manin a milip pha zah panin etna ah US ah kithahna a tam penna hi ci-in ciamteh hi. 24/7 Wall St. report in St. Louis ah mi kithat zah (murder rate) 67 per 100,000 people hi ci-in ciamteh ahih manin murder rate national average ah 5 per 100,000 tawh tehkak leng sang mahmah hi. St. Louis ah 2017 in murder rate count pen mi 100,000 lakah 6,461 or 2,082 (per 100,000 residents) tung ahih manin US gam-a khuapi golte lak panin violent crime rate a sang penna khuapi hi.

*2. Memphis, Tennessee* (Red state: Republican Bill Lee in Governor a letna): 24/7 Wall St. report in 2017 kum in violent crimes 653,000 leh mi kithat (homicides) 181 om ahih manin 50 lakah khat (a one in 50) in violent crimes or homicides tuak kha thei cihna hi ci hi. Hih khapi-ah zawn'na a sangna (high rate of poverty statistic tawh Republican hatna Memphis khapi-a poverty rate a sangna hangin Republican hatna Memphis ah poverty rate 27.6-percent (national 15.1-percent tawh tehkak theih hi ci-in gen hi.

*3. Little Rock, Arkansas* (Red state: 2015 panin Republican Asa Hutchinson in Governor a letna): Little Rock ah 87.4 violent crimes per 10,000 residents om hi ci-in Business Insider leh Road Snacks data in ciamteh ahih manin property and violent crimes per capita ah top 10th in pang hi. Violent crimes rate 1,633 per 100,000 people leh fifth most dangerous ah property crimes 6,932 per 100,000 piang ahih manin violent crimes top 6th hi. 2017 kum in 55 homicides piang a, poverty rate 18.5-percent, leh employment rate 3.3-percent tung hi ci-in USA Today data in ciamteh hi. 2016 kum panin 2017 in criminal offenses rate 1.1 percent khang ahih manin 24/7 Wall St. in police in rival gang activity hanga khang hi ci uh hi.

*4. Springfield, Missouri* (Red state: 2018 panin Republican Governor Mike Parson a letna): Business Insider in 2017 panin FBI data a etna ah Springfield ah 40.3 violent crimes per 10,000 residents om hi. 24/7 Wall St. in khan' lam manawh hi ci hi. Homicide rate 2016 tawh teh in 2017 kum in a khep nih in kibehlap ahih manin 4.8 panin 8.3 per 100,000 tungto hi. Road Snacks lists in "most dangerous city" lak-a khat hi ci-in property crimes 8,853 per 100,000 people panin etna pansan in gen a, violent crimes 1,338 per 100,000 residents piang ahih manin "12th most dangerous" khuapi hi ci hi. 2017 kum in 14 homicides cases, poverty rate 25.9-percent leh unemployment rate 3.2-percent tung a, kibehlap beh lai zom zel hi. Kum 2019 kum in khualzinna khuapi dingin a kithakhuai pen 4th ah a a kiciamtehna ah a kihel hang pen rape case average of 209 per 100,000 residents om hi. National average ah rape case 42 per 100,000 tawh tehkak le'ng sang mahmah hi.

*5. Albuquerque, New Mexico* (Blue state: 2019 panin Democratic Governor Michelle Lujan Grisham in a letna): 2016 in Albuquerque pen US gam adingin "worst crime rates" lak-a khatin kihel a, rape, assault, homicide, leh robbery per 100,000 residents ah 1,112 reported cases om hi. 2017 in hoih zawk lam mawnawh loin 23-percent tungto hi. 2017 kum in 1,369 violent crimes per 100,000 residents leh 70 homicides cases piang ahih manin "11th most dangerous city in America" in kiciamteh hi.

Albquerque ah poverty rate 18.9-percent, unemployment rate 5.5-percent tng a, US gam adingin "11th most violent city", "3rd most dangerous city" for property crimes (7, 365 per 100,000 residents) 2017 in piang hi. Property crimes a tam zawte pen neihsa lamsa kisuamsak leh aana tawh kisuhna (robberies) hi. 2016 in 2,000 robberies om panin 2017 in 2,930 robberies cases kiciamteh hi.

A nuai-a link mek lecin 6th rank panin 25th kikal ah kua party hatna leh ukna khuapi teng kihel hiam cih na mu ding a, Trump leh right-wing media rhetoric genna bang loin Republican party ukna khuapi a tam zaw pen ngongtatna nasiatna leh ngongtatna, guktatna, neihsa lamsa suksiatna (property destruction) tam zaw a pian'na hi zawsop hi cih na mu ding hi. Thu lim takin kantel masa kei le'ng politiciante zuau bulomtang mut in hong bumhai gawp thei hi.

Kingawh zawh hat thu tawh US gam-a ngongtatna khuapi nasiat penna tamna pen pverty rate leh unemployment a sang penna top states 10 lakah sagih a kihel Red states leh khuapite hi zaw hi cih thuman kilaih tuam lo ding a, 2017 kum panin white supremacy leh domestic terrorism a hat semsem tawh kituakin US gamah crimes violent rates tu kum dong sang semsem zawsop hi.

A nuai-a link nihna pen Wikipedia source mek lecin 2017-19 kikal a ngngtatna a sang pen pianna munte zong Red states a tam zaw leh a sang pen na hi khinkhian zawsop hi.
Sources: Vice News; Escape and Wikipedia
@ Thang Khan Lian #ZUNs
https://www.escapehere.com/destination/25-most-dangerous-cities-in-the-us-in-2019/
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_United_States_cities_by_crime_rate